Jag kom på idag efter att ha läst någons status på Facebook lydande: "är snorig idag" att jag inte varit sjuk på jag vet inte hur länge. Ett par år kanske. Jag kan faktiskt inte ens minnas senast jag var sjuk. Bakfull har jag varit och det räknas nog inte. Nu kan det i och för sig vara så att jag varit sjuk samtidigt som jag varit bakfull och därmed enbart inbillat mig att det var bakfyllan som drabbat mig. Nu är kanske "drabba" fel ord att använda då jag i de flesta fall varit väldigt medveten om att den kommer infinna sig. Den har ju sällan förvånat om man säger så. I vilket fall, sannolikheten att jag varit sjuk just på en bakfylledag utan att fatta att jag varit sjuk på en bakfylledag är nog näst intill obefintlig, dock inte omöjlig. Det kan också vara så att jag har varit sjuk men inte är så jävla gnällig.
Hur har jag kunnat undvika att bli sjuk då? Ingen aning. Jag har inte varit förkyld, haft feber, oförtjänt huvudvärk, omotiverade magsmärtor... ingenting sen, låt säga 2005. Visst har jag låtsats vara sjuk men det jämnar nog ut sig med tanke på att jag faktiskt inte blir sjuk och ingen egentligen drabbats av min lögn. Och i detta fall menar jag "drabba". En person i min ålder har i genomsnitt runt 6 sjukdagar per år. Vad gör väl det om jag låtsas en dag då?
En teori är att jag "aldrig" äter medicin. Jag hatar tabletter. Dessutom blir kroppen resistent till de flesta värktabletter eller aandra smärtstillande medel (om vi nu håller oss inom kategorin smärtor). Det är ju inte så jävla bra när den dagen kommer då du verkligen BEHÖVER smärtstillande. Nej, det är ju faktiskt skitdåligt. Av flera anledningar. Kroppen får aldrig lära sig att läka sig själv samt när domedagen kommer får du stoppa i dig så mycket skit för att det ska verka att levern kommer gå åt helvete. Helt enkelt blir allt bara sämre. Min kropp är säkert full av skit och farliga toxiner men jag tror fan de härdar mig.
Teori nr.2: Jag har kronisk whiplash, är hörselskadad, synskadad, har tillräckligt mycket brosk i armbågen för att kunna tillverka ett tredje öra, lider av färgblindhet och så vidare. Värst är färgblindheten. Har lidit av post-traumatiska upplevelser sedan min fröken i 3:e klass Anita blev arg för att jag målade gräset brunt. Om hon bara förstod följderna av detta. Den gamla skökan...
Min poäng är att det krävs nog en ordentlig jävla sjukdom för att överhuvudtaget få mig att tänka i banorna att jag kanske är sjuk. Det finns så många defekter att jag indirekt utgår från att mitt tillstånd beror på nån av dom. Om jag skulle få omotiverad huvudvärk har det antingen med min whiplash eller mitt synfel att göra (vissa säger vätskebrist men det tror jag inte på). Får jag magont beror det på min överkonsumtion av kaffe samt snus. Feber beror på att jag klär mig för varmt. Eller för kallt. Mer shorts åt folket. Eller långkalsonger.
Försökte hitta ett fall där snor var dödsorsak men det har tydligen aldrig hänt. Då kan det ju inte vara så farligt. Dessutom löd 3e träffen på google "Svt snor "Idol"vinnare". Tycker det var passande då det är just vad Idol är, snor.
